Den afrikanska jakthunden basenji blev känd i västvärlden när den hittades i Kongo på 1800-talet. Men hunden och dess ursprungshundar har använts så långt bak som till antiken av både olika stammar och kungligheter. Men idag är de dessutom kärleksfulla lurviga familjehundar. Den här hunden är både smart och sympatisk men passar dig som har förmågan att ligga steget före. De kan anpassa sig till ett liv i lägenhet men kräver mycket motion och träning. De har en kort päls, upprättstående öron, krökt svans, liten men muskulös kropp och ett piggt uppträdande. Överväger du att skaffa en basenji bör du se till att ha läst på om vad det innebär.

Basenji

Den unika hundrasen basenji har varit en nödvändig följeslagare till jägare i Afrika sedan flera tusen år tillbaka. Hunden är mest känd för att inte skälla, då den har en utmärkande form på sitt struphuvud. Även om den inte skäller har den fortfarande en röst och kan ge ifrån sig en rad andra uttrycksfulla ljud. Basenji är kända för att vara mycket rena och luktfria, vilket gör de lämpliga för ett liv inomhus.

Vikt

10–11 kg

Mankhöjd

41–43 cm

Livslängd

12–14 år

Antal i Sverige

724 st

Allergivänlig

Ja

Uppskattat pris

12000–18000 kr

Färger

Svart Tan & Vit
Brindle & Vit
Röd & Vit
Svart & Vit
Historia
Temperament & Egenskaper
Pälsvård & Skötsel
Träning
Sjukdomar & Hälsa

Historia

Basenji är troligtvis bland de första hundraserna som domesticerades, vilket möjligtvis kan förklara varför hunden inte är skällig. Att ha en tyst och lugn hund kan ha föredragits av de tidiga jägarna. Precis som vargen, sin kusin, kan hunden fortfarande skälla men gör det oftast en gång för att sedan förbli tyst. Det finns också teorier som menar att hunden bara är delvis domesticerad. Metabolismen hos en basenji liknar ingen annan domesticerad hunds och vilda tikar av den här rasen löper endast en gång om året.

Hundens ursprung går att spåra ända tillbaka till antiken. Spår av rasen kan ses i forntida mesopotamisk och babylonisk konst men även i många egyptiska gravar fanns det olika hundar avbildade. En av dessa var tesem, som hade snarlika drag som den moderna basenji – långbenta med spetsiga öron och krökta svansar. Tesem delade förmodligen också egenskaper med dagens vinthund men det är framförallt basenji som kan ta åt sig äran som ättling till de kungliga faraoniska hundarna.

Rasen kom till västerlänningars kännedom under 1800-talet när de hittades i Kongo, Västafrika – där de användes för att bära gods, som vakthund för att varna människorna för farliga djur och för att hjälpa till vid jakt av vilt. En basenji med goda jaktegenskaper värderades högt bland stammarna. Inte bara på grund av sina goda egenskaper för jakt utan också deras genialitet och snabbtänkthet.

Man försökte importera hunden till Europa men misslyckades gång på gång, då alla hundar dog på grund av sjukdom strax efter att ha stigit i land. Då rasen utvecklades relativt isolerat blev deras immunförsvar känsligt för vissa allvarliga hundsjukdomar. Det dröjde ända fram till 1930-talet innan den första lyckade importen genomfördes både i USA och Storbritannien.

Temperament & Egenskaper

Basenji lämpar sig bra som ett husdjur i familjen men är inte alltid passande med småbarn då de ogillar att bli överraskade bakifrån. De är vanligtvis enpersonshundar och blir oftast särskilt hängivna till en människa, men kommer att skapa ett band med hela familjen.

Även om de är relativt små hundar är de fortfarande modiga. De kommer att ta rollen som vakthund och försvara sin familj och sitt hem med våld, om de uppmanas till handling. I sociala situationer är de i regel distanserade, inte minst mot främlingar – de vill inte ha uppmärksamhet från dem de inte känner. Därför är det viktigt att tidigt socialisera sin basenji från tidig valpålder för att undvika problem senare i livet.

Basenji är en självständig hundras. Men trots det kan de lätt bli uttråkade eller utveckla separationsångest om de lämnas själva i längre perioder – vilket kan leda till att hunden blir destruktiv. Tålamod och rimliga kunskaper om rasens beteendemönster är viktiga för att få en stabil basenji. En hund av den här rasen passar inte alla ägare. Den har en mycket stark instinkt att jaga och kan därför vara svår att kontrollera eller hålla tillbaka.

En annan sak som kännetecknar en basenji är att de verkligen ogillar regnväder. Du får räkna med att hunden blir tjurig om du tänker gå ut när det regnar. Med undantag för en riktigt varm sommardag – det är enda gången då kan hunden tycka om att bli blöt.

Pälsvård & Skötsel

Den här hunden fäller lite och har en kort fin päls – vilket gör att hunden kan fungera bra för dig som är allergiker. I övrigt är de renliga av sig och mycket av deras tid kommer gå åt att göra rent sig själva, precis som en katt. Detta medför också att de sprider väldigt lite lukt och är enkla att dela hushåll med. Det räcker vanligtvis att borsta dem en gång i veckan för att få bort löst hår. En basenji bör inte behöva badas mer än någon gång varannan månad.

För att undvika tandsten och dålig andedräkt bör hunden vänja sig vid att få sina tänder borstade dagligen. Se till att använda en mjukare tandborste och en tandkräm som är anpassad för hundar. Hundens klor kan också behöva klippas emellanåt för att undvika att de fastnar i ojämn terräng, mattor eller för att undvika rivsår när hunden hoppar upp för att hälsa på dig. Men det kan också vara så att hunden sliter ner dem naturligt. När du hör dem slå emot golvet har de blivit för långa.

Träning

Detta är en jakthund och behöver således mycket daglig motion. En del hundar klarar sig bra med promenader medan andra behöver mer avancerad träning. Vanligtvis räcker det med ett par halvtimmespromenader eller stunder med träning för att göra hunden lämpad för att bo i en lägenhet.

Men den här hunden har ett rykte om sig att vara väldigt svåra att träna. Att husträna dem är en sak men när det kommer till lydnadsträning kan du stöta på stora utmaningar. Då de utvecklades och bibehölls som jägare i buskiga klimat var rasen tvungen att arbeta självständigt och ta egna beslut under perioder, som vilka vägar den ska ta eller vilka byten att följa efter. På så vis var de aldrig avsedda som jättelydiga hundar som väntade på sin ägares kommando.

De har en hög energinivå och kräver tillgång till en säker trädgård eller hundrastgård. Basenji är inte en hund man lämnar utan tillsyn. Hunden är duktig när det gäller att fly och risken är stor att den försvinner. Ha alltid din basenji kopplad när du inte är i ett säkrat inhägnat område. Räkna inte med att ett vanligt staket är tillräckligt.

Tidig valpträning och socialisering är nödvändig på grund av hundens intelligens, rikliga energi och vilja att busa. En beskrivning av basenji som är ständigt återkommande är att de är kattlika – vilket kan ge en ledtråd till hur svåra de kan vara att träna. Men i en uppmuntrande, givande atmosfär och tillsammans med positiva träningstekniker kan de lätt lära sig. De tenderar att snabbt tappa intresset, så träningspassen bör inte vara mer än upp till tio minuter långa.

Sjukdomar & Hälsa

Det här är generellt en frisk hundras. Men precis som med alla hundraser kan de drabbas av vissa hälsotillstånd och det är viktigt att vara uppmärksam på om vilka de är innan du skaffar en basenji. De kan bland annat drabbas av höftledsdysplasi, navelbråck, hypotyreos, colobom, fanconis syndrom, progressiv retinal atrofi, persisterande pupillmembran, pyruvatkinasbrist och inflammatoriska tarmsjukdomar. Hälsotillstånd att vara medveten om och uppmärksam på hos en basenji, även om vissa kan vara sällsynta, är bland annat:

Att köpa en basenji kan variera i pris. Även om det här är renrasiga hundar kan du fortfarande hitta dem i hem för omplacering. Du kan adoptera en valp till ett mycket lägre pris jämfört med valpar som är till salu från en uppfödare.