Sårbarhet

Artikel för Hushållningssällskapet i Skara 1999


In english

Det sägs att mejerierna är Sveriges största åkeriföretag. Jag har inte kollat den uppgiften, men med tanke på att nästan 60% av Sveriges mjölkproduktion sker i Skåne och Halland, som är ganska små områden, och resten skall samlas upp från landets övriga yta, så verkar det faktiskt troligt.

Problemet är att systemet är så sårbart.

1961 hade Sverige ungefär 450 mejerier, medan det i dag är under femtio. 1961 fanns det ungefär 233 000 jordbruk i Sverige, idag ungefär 90 000. Ändå är mängden invägd mjölk ungefär densamma.

Man kan ta den här utvecklingen som ett uttryck för jordbrukets ökande produktionsförmåga. Själv ser jag det som att försörjningsnätet blir alltmer grovmaskigt. Om ett mejeri av någon anledning slogs ut 1961, skulle 0,2% av befolkningen påverkas. Om samma sak händer idag påverkas, med samma beräkningssätt, 2%, tio gånger fler.

Med samma beräkningsmetod ökar transporterna tio gånger.

Samtidigt har brukningsenheterna blivit färre, mekaniseringen intensivare och mängden inköpta varor till jordbruken större.

Olja till mat

Det ligger nära till hands att se jordbruket som en näringsgren som gör om solenergi till mat, men i själva verket går utvecklingen mot att omvandla olja till mat.

Det svenska jordbruket använder i dag ungefär lika mycket fossil energi som det levererar energi i form av mat (För att vara exakt: 1984 var kvoten 1:1,04 enligt Ruben Hoffman, Sveriges Lantbruksuniversitet). Ur energisynpunkt är jordbruket alltså en svart låda med olja in i ena änden och mat ut i den andra.

1992 gjorde jag en översiktlig beräkning på hur mycket energi som sattes in för att få en energienhet på tallriken. Jag kom fram till att kvoten är ungefär 0,1, vilket betyder att varje person, som behöver ungefär 1 000 kWh mat varje år, behöver ungefär 10 000 kWh ute i jordbruk och samhälle för att få denna mat på bordet. Sedan 1992 har en hel del nyare beräkningar gjorts. Även de mest konservativa kommer fram till högre siffror, så uppskattningen 10:1 (0,1) står sig.

Det finns ett starkt samband mellan tillgången på billig energi och hur mycket man använder av den. Ju lättare åtkomlig energin är, desto mer använder vi. Vad gäller livsmedelssystemet så har det blivit alltmer komplicerat, med längre vägar, fler förpackningar och fler mellanhänder ju billigare energin har blivit. (Räknat per köpkraft är den i dag en tiondel så dyr som 1920.)

Energipriser

Nå, vad gör nu detta? Energi är ju relativt billigt, och det kan väl inte göra så mycket om man inrättar sig efter det.

Frågan är emellertid hur länge energi kommer att vara billig. Vissa forskare menar att den inte kommer att vara det så länge till. I ett resonemang, som bl.a. publicerats i marsnumret 1998 av Scientific American påpekar man att den takt med vilket man påträffat olja följer en klockformig kurva med en topp omkring 1960. Därefter har man varje år påträffat mindre och mindre ny olja.

Det visar sig att även den olja som utnyttjas också följer en klockformig kurva, men med ungefär 40 års eftersläpning. Det betyder att just nu (40 år efter 1960) är oljeanvändningen som störst någonsin. Priset på olja sätts, liksom på många andra råvaror, emellertid inte efter den nuvarande tillgången, utan på den tillgång man förväntar sig ha en viss tid framöver.

När dessa förväntningar börjar visa på en lägre tillgång kan vi nog förvänta oss betydligt större ekonomiska omvälvningar än när man tappade förtroendet för Hongkongdollarn härom hösten.

Man bör inte bli förvånad om en sådan turbulens skulle leda till katastrofalt höjda energipriser. De långväga mattransporterna skulle bli ett minne blott, och risken att vårt sårbara livsmedelssystem inte klarar detta är överhängande.

Växtnäringsämnen

Eftersom lantbruket bygger på ständig export av biologisk produktion är det också beroende av en speciell typ av insatsvaror, nämligen växtnäringsämnen för att kunna bygga upp de biologiska produkterna. De viktigaste av dessa är kväve och fosfor. Priset på kväve är starkt kopplat till energipriset, eftersom det utvinns ur luftkväve huvudsakligen med hjälp av fossila bränslen.

Fosfor är också kopplat till energipriset eftersom utvinningen och förädlingen till växtnäringsämne är en energikrävande process, och att det kräver långväga transporter. Det är också känsligt genom att tillgängligheten på brytbara tillgångar är relativt begränsad (c:a 130 år med nuvarande utvinningstakt). När de lättast brytbara tillgångarna är uttömda blir man hänvisad till tillgångar av lägre grad och sämre brytbarhet, vilket leder till att ökade energiinsatser är nödvändiga. Detta i en situation där energi kan förväntas vara allt dyrare. Man kan nog vänta sig att fosforpriset följer energipriset.

Vill man försäkra sig om en varaktighet i försörjningen med växtnäringsämnen krävs två åtgärder:

1. Återvinning av växtnäringsämnen mellan jordbruk och befolkningscentra.

2. Djurhållning på samma plats där djurfodret produceras, så att detta kan gödslas med stallgödsel.

Detta kanske inte låter så farligt, men med tanke på att 82% av Sveriges befolkning idag bor på 1,2% av ytan, och jordbruket i dag är kraftigt specialiserat, så innebär det en kraftig förändring jämfört med den samhällsstruktur vi har idag.

Kris -- fara eller möjlighet?

Det kinesiska tecknet för kris är sammansatt av två tecken. Det ena betyder fara, det andra möjlighet . Att vi, med nuvarande samhällsstruktur kan vänta oss en stor fara inom de närmaste 10 - 15 åren är ganska tydligt. Frågan är vilka möjligheter som finns.

Möjligheter

Jordbrukaren befinner sig idag i ena änden av en lång hanteringskedja som så småningom resulterar i mat på bordet hos någon. Skillnaden mellan jordbrukarens omkostnader och avräkningspriset har under de senaste decennierna krympt kraftigt, vilket bland annat har lett till specialisering och monokulturer.

Denna utveckling har lett till att jordbrukaren idag får mindre än 25% av vad konsumenten betalar för (jordbruksprisreglerade) livsmedel. Om en familj årligen betalar 60 000 kr för sådana livsmedel, betyder det i bästa fall att jordbrukaren har fått 3 000 kr i lön för att framställa dem (Tabell 1)

Om konsumenten kunde handla direkt med jordbrukaren, t.ex. genom att en grupp konsumenter abonnerade på mat från en speciell jordbrukare, skulle han/hon kunna betala hälften så mycket för samma mat, samtidigt som jordbrukaren fick ungefär fem gånger mer i lön, även om omkostnaderna steg med 50% !

Tabell 1. Ekonomi och energianvändning blir avsevärt förändrade vid en lokal matproduktion. Naturligtvis kan inte all mat produceras närskaligt. Beräkningen får därför ses som ett exempel på möjligheterna i denna produktionsmetod.
 

Nuläge
Abonnemang
Konsument (4 pers familj)
60 000 kr
100,0%
30 000 kr
50,0%
Distribution och handel
45 000 kr
75,0%
0 kr
0,0%
Producentpris
15 000 kr
25,0%
30 000 kr
50,0%
Producentens omkostnader
12 000 kr
20,0%
18 000 kr
30,0%
Producentens lön
3 000 kr
5,0%
12 000 kr
20,0%
Energianvändning, hela kedjan
40 000 kWh
8 000 kWh



Konsumenten vill inte leva på enbart vete. För att komma med i spelet måste jordbrukaren producera både växt- och djurprodukter. Egen foderproduktion blir därför ingen större omställning.

Vill man minska sårbarheten krävs stora omställningar. Men å andra sidan kan sådana omställningar innebära fördelar. De flesta jordbrukare är idag mycket ensamma. De ser praktiskt taget aldrig dem de försörjer med mat. Lönsamheten är ofta usel. Om man kunde minska avståndet till konsumenten skulle detta öka lönsamheten, minska den oförståelse de flesta konsumenter har för jordbrukarens villkor, ge en mer levande landsbygd, och framför allt, den som bor på ett sådant sätt kan peka på en åker och säga:

-- Där växer min limpa.

Folke Günther är forskarstuderande vid Institutionen för Systemekologi, Stockholms Universitet och undervisar i humanekologi vid Lunds Universitet. Hans ämnesområde är 'Ekologisk anpassning av mänskliga bosättningar', där han bland annat hävdar att ett viktigt sätt att undvika många av våra miljöproblem och den sårbarhet vi byggt upp i samhället är en intim samverkan mellan jordbruk och bosättningar, både geografiskt och funktionellt. Den som vill kan besöka hans hemsida.

 

Sök på denna nätplats!

Skriv in det du söker efter nedan!


 

Vill du få nyheter från Holon?
Skriv in din e-postadress nedan!


Den här sidan uppdaterades senast:
2013-01-06