Våtparken
Reningseffekt
Holon ekosystem
Den här sidan uppdaterades senast:
2013-01-06

Medelinnehåll av växtnäringsämnen i olika fraktioner av avloppsvatten.

Som man kan se på denna sida och i tabellen nedan, åstadkommer det traditionella VA-systemet en rening som gör att fosformängden per person blir lika stor som den som finns i orenat gråvatten. Detta systems 'verkliga' funktion är således i bästa fall att ta bort urin och fekalier från gråvattnet. Jag kallar detta MIFSLA-metoden för avloppsrening (Mix First and Separate LAter). Samma sak skulle kunna åstadkommas mycket enklare med hjälp av en källseparerande toalett.
 
Urin
Fekalier
Gråvatten
Avloppsvatten 
efter 90 % fosfor och 25 % (50%) kväverening
Växtnäringsämnen, årsproduktion per person
4,11 kg N 
0,6 kg P
0,7 kg N 
0,1 kg P
0,4 kg N 
0,1 kg P
4 (2) kg N 
0,1 kg P
Volym
405 liter
50 liter
65 400 liter
144 600 liter
Konc. N (mg/l)
10 100
14 000
6,7
0,73 (0,3)
Konc. P (mg/l)
1 450
2 150
2,1
0,01
N/P - kvot
7
7
3
70 (30)
Övrigt
Steril från början
Stor risk för patogener
Lämpligt för biologisk 
rening
Patogena koncentrationer av vissa virus
Användning
Lämpligt som gödselmedel
Bör efterkomposteras
Direkt olämpligt för kvävebegränsade hav

En jämförelse visar att gråvattnet är ganska likt det vatten som dräneras från jorbruksmark, ett vatten som brukar anses mycket lämpligt att rena med hjälp av växter i s.k. buffertzoner (Mander).
 

Växtnäringsämne (mg/l)
 USA:s 
större floder
(Baker
Avrinning från jordbruksmark
(Baker)
 Medelinnehåll i BDT-vatten
 Renat vatten från reningsverk
N
0.09 (nitrat)
15 
27 (15)
P
0.13
7
 2
0.4
N/P kvot
0.7
2.1
3.5
67.5 (37.5 )