Våtparken

Växtmaterialet
Skötsel

Holon ekosystem
Den här sidan uppdaterades senast:
2013-01-06

För att våtparken skall fungera under en längre tid och inte hamna i en HEAP-fälla måste strandkanternas växter skördas och bortföras kontinuerligt. De växter som valts ut är sådana som etablerar sig snabbt, ger stor biomassa och lätt kan skördas. (Egentligen skulle de allra bästa växterna vara s.k. ogräs, t.ex. kirskål (Aegopodium), men att införa sådana stötte på motstånd från parkförvaltningen.)
Dessutom har en del kvävefixerande växter valts ut, eftersom N/P kvoten är låg .

Artsammansättningen är ungefärligen lika i de tre delarna. Avsikten med den valda artsammansättningen av växtena i markbäddarna är att försöka imitera en strandkant.

Våtparken använder sig av de naturliga processer som förekommer i en vanlig strandkant. Växterna tar med sina rötter effektivt upp de små mängder fosfor och kväve som finns i BDT-vattnet, samtidigt som jordbakterier eliminerar sjukdomsalstrare.

Kväve som läcker från rötterna, eller ett kväveöverskott som kan uppkomma i vattnet (genom att man t.ex. övergår till helt fosfatfria tvättmedel) kan tas upp av gräsen eller, i sista hand, denitrifieras i den vattenmättade marken i strandkanten under starr, säv och blomvass eller andra strandväxter som tillsammans fungerar som en liten rotzonsanläggning.

Bädden är därför mäktigare i början på varje avsnitt för att lämpa sig för träd som björk och al. Både björken och alen utvecklar snabbt ett rikligt rotsystem och kan suga upp stora mängder vatten och växtnäringsämnen under vegetationsperioden. Närmare de ingående dammarna tunnar jordlagret ut för att övergå till ett översvämningsområde närmast dammen. Där planteras Salix - arter som har en god förmåga att växa snabbt och tillgodogöra sig växtnäringsämnen. Undervegetationen kan med fördel bestå av vanliga s.k. ogräs, t.ex. kirskål (Ægopodium) och älgört (Filipendula), eftersom dessa har en särskilt god förmåga att etablera sig och att effektivt ta upp växtnäringsämnen.


I BDT-vattnet kan man vänta sig en låg N/P-kvot, bl.a. på grund av användningen av fosforhaltiga tvättmedel i hushållen. Detta motiverar ett inslag av al, som kan fixera kväve ur luften med hjälp av mykorrhiza, t.ex. alar och havtorn. Havtorn kan dessutom komplettera alen genom sin förmåga att lyxkonsumera fosfor.

De växter som valts är sådana som naturligt förekommer i strandkanter och har en chans att sprida sig och anpassa sig till de olika miljöer som uppkommer i våtparken.

I strandkanterna har färdigrotade plantor planterats i s.k. strandmattor med olika artsammansättning. Mattorna kommer från Nordiska Gröntak AB i Vislanda. Planeringen av planteringen, liksom utformningen av själva våtparken har utförts av Gröna Rummet AB i Kalmar.

Så småningom kommer naturligtvis andra växter att vandra in, och vissa ytor har lämnats fria för att elever från skola och högskola skall kunna plantera in arter de funnit under exkursionerna.

De växter som från början planterats är följande:
 

Träd och buskar Örter
undervegetation 
bland träd och buskar
Strandmatta 1  Strandmatta 2  Strandmatta 3 Strandmatta 4  Strandmatta 5 
 Klibbal 
(Alnus glutinosa)
Vitsippa 
(Anemone nemorosa)
Flaskstarr 
(Carex rostrata)
Slokstarr
(Carex pseudocyperus)
Mannagräs
(Glyceria fluitans)
Bunkestarr 
(Carex elata)
Hundstarr
(Carex nigra)
 Vårtbjörk 
(Betula verrucosa
Hässleklocka
(Campanula latifolia)
Fackelblomster
(Lythrum salicaria)
Fackelblomster
(Lythrum salicaria)
Fackelblomster
(Lythrum salicaria)
Fackelblomster
(Lythrum salicaria)
Borsttåg 
(Juncus squarrosus)
Hägg 
(Prunus padus)
Nässleklocka
(Campanula trachelium)
Älgört
(Filipendula ulmaria)
Skogssäv
(Scirpus sylvaticus)
Strandklo
(Lycopus europaeus)
Besksöta (Solanum dulcamara) Strandklo
(Lycopus europaeus)
Häggmispel 
(Amelanchier canadensis)
Mellanhäxört 
(Circaea intermedia)
Ängsull
(Eriophorum angustifolium)
Ängsull
(Eriophorum angustifolium)
Knapptåg
(Juncus conglomeratus)
Ängsull
(Eriophorum angustifolium)
Ängsull
(Eriophorum angustifolium)
Havtorn 
(Hippophaë rhamnoides)
Fingerborgsblomma
(Digitalis purpurea)
Gul svärdslilja
(Iris pseudacorus)
Gul svärdslilja
(Iris pseudacorus)
Gul svärdslilja
(Iris pseudacorus)
Gul svärdslilja
(Iris pseudacorus)
Ryltåg
(Juncus articulatus)
Bukettapel 
(Malus sargentii)
Flocknäva 
(Geranium macrorrhizum)
Kabbleka
(Caltha palustris)
Vasstarr 
(Carex acuta)
Slokstarr
(Carex pseudocyperus)
Brunskära (Bidens tripartita) Kråkklöver
(Potentilla palustris)
Sälg
(Salix caprea
Stor jordreva 
(Glechoma hirsuta)
Slokstarr
(Carex pseudocyperus)
Kråkklöver
(Potentilla palustris)
Rörflen
(Phalaris arundinacea)
Vippstarr
(Carex paniculata)
Kabbleka
(Caltha palustris)
Blekvide 
(Salix hastata 'Wehrhahnii')
Gulplister 
(Lamiastrum gleabdolon)
Knapptåg
(Juncus conglomeratus)
Topplösa
(Lysimachia thyrsiflora)
Ryltåg
(Juncus articulatus)
Kabbleka
(Caltha palustris)
Gökblomster
(Lychnis flos-cuculi)
Röd dvärgvide 
(Salix purpurea 'Gracilis') 
Prästkrage 
(Leucantheum vulgare)
Kråkklöver
(Potentilla palustris)
Blåsstarr
(Carex vesicaria)
Ältranunkel
(Ranunculus flammula)
Vattenveronika
(Veronica anagallis-aquatica)
Äkta förgätmigej
(Myosotis scorpioides)
Rosmarinvide
(Salix rosmarinifolia)
Storfryle 
(Luzula sylvaticum)
Hundstarr
(Carex nigra)
Äkta förgätmigej
(Myosotis scorpioides)
Äkta förgätmigej
(Myosotis scorpioides)
Ältranunkel
(Ranunculus flammula)
Storbladig lungört (Pulmonaria mollis) Ältranunkel
(Ranunculus flammula)
Knölsyska (Stachys palustris)
Rödblära 
(Silene dioica)
Vattenmynta (Mentha aquatica)
Buskstjärnblomma
(Stellaria holostea)

För dem som vill titta närmare på dessa växter finns de flesta här.

Skötsel av våtparken

Dammanläggningen samordning med kommunens parksystem

Dammanläggningen inordnas lämpligen i det parksystem som ligger runt byggnaderna. De olika delarna måste inte ligga kontinuerligt, utan kan förbindas med rör. Strandzonernas och dammarna kan utformas så att de på bästa sätt uppfyller de estetiska och andra krav man ställer på en normal parkanläggning. De enda krav man måste ställa ur funktionssynpunkt är dammarnas volym och en viss jämnbredhet hos strandkanterna så att hela jordvolymen kan användas för vattnets passage. Vegetationen bör också få vara relativt ostörd, så att ekosystemets förmåga att självt organisera sig för att utnyttja resurser i form av växtnäringsämnen, vatten och ljus får pågå så ostört som möjligt. Däremot skall man också komma i håg att vegetationen skall skördas kontinuerligt, vilket kan kombineras med normal parkskötsel.

Övergripande mål:

Att ta bort så mycket växtnäringsämnen som möjligt ut systemet med hjälp av den växtlighet som finns där.

Härav följer:

Att upprätthålla en så frodig växtlighet som möjligt från vilken en så stor långsiktigt bibehållbar skörd som möjligt tas ut. Detta åstadkoms genom att vegetationen hålls så 'ung' som möjligt. Det innebär att man får balansera mellan att ta ut så mycket som möjligt och att minska mängden växter.

De första åren

De första åren, medan biomassa byggs upp, kommer skörden bara att kunna ske i liten eller ingen omfattning. Så lite nytillkommen växtlighet som möjligt skall därför tas bort.
Det enda undantaget är möjligen 'städningen' på hösten.  Avsikten med denna är att ta bort allt dött och nedfallet material, så att detta inte förmultnar på platsen och bidrar till en ackumulation av växtnäringsämnen i jorden.

Skördemetod

För att inte allt skall 'kalhuggas' på en gång rekommenderas att man tar hälften vid varje omgång, t.ex. i form av ett par meter breda band tvärs över strandkanten.

Vedartat material

Skörden av det vedartade materialet kan naturligtvis ske i form av häckklippning eller liknande beskärningar. Här är fritt fram för estetisk kreativitet.

Kompostering

Det material som samlas ihop och komposteras (ev. efter flisning) och används som jordförbättring i andra delar av parken eller sänds ut till jordbruksmark.

Bottenrensning

Med några års mellanrum (hur många vet vi ännu inte, kanske 5-7) rensas även bottnarna på dammarna. Detta material tas omhand på samma sätt som det övriga.

Fisk och kräftor

Dammarna skall också förses med en fisk- och kräftpopulation. I skötsel ingår även tillsyn av denna. Om alltför många individer utvecklas (troligen kommer inte detta att vara fallet) sker också en skörd av dessa. Skulle djuren försvinna av någon anläggning får man diskutera återutsättning av motsvarande eller andra djur.