Våtparken
Vad är egentligen 'gråvatten', eller BDT-vatten?
Holon ekosystem
Den här sidan uppdaterades senast:
2013-01-06
Om urin och fekalier inte blandas med det övriga avloppsvattnet utgör detta sådant som bara kommer från Bad, Disk och Tvätt (BDT). Detta brukar kallas gråvatten, till skillnad från det blandade vattnet, som brukar gå under benämningen svartvatten.
I samband med byggandet av anläggningen för rening av gråvatten (BDT-vatten) och regnvatten till teknikhuset, har frågan om eventuella risker för förbipasserande uppkommit. Det vatten som kommer ut från huset är ju i teknisk mening avloppsvatten.
Diskussionen här nedan kommer därför i första hand att beröra vattnets bakterieinnehåll, dels vid utsläppet i den första sandbädden, dels när det kommer ut i den första dammen.
 

Avloppsvatten

Med ’avloppsvatten’ brukar ju oftast avses den blandning av urin, fekalier, bad- dusch-, disk- och tvättvatten som släpps ut från normala bostadshus. Teknikhuset i Kalmar har emellertid källseparerande toaletter, varför urin och fekalier inte blandas med övrigt vatten. Tvättmaskiner förekommer inte i huset, och disk i relativt begränsad mängd (från personalens uppehållsrum och cafeteria). Två duschar finns installerade i skyddsrummet under huset. I huset förekommer inga ’våta’ aktiviteter, som kan tänkas förorena gråvattnet. Det vatten som huvudsakligen belastar anläggningen kommer således att vara från handtvätt efter toalettbesök. Denna mängd har uppskattats efter en antagen tvättning med en liter vatten (c:a 20 sekunder) efter varje besök, och tre toalettbesök av alla elever varje undervisningsdag.

Det vatten som kan väntas lämna byggnaden är alltså att klassificera som lågt förorenat se nedan.


Sammanfattning, gråvatten jämfört med svartvatten

Trots att källorna är relativt få kan en trend utläsas, att gråvattnets innehåll av bakterier är omkring 1% av ’normalt’ avloppsvatten. Variationen är emellertid stor, beroende på vilken belastningen har varit på avloppsvattnet. I fallet Teknikhuset är belastningen tämligen ringa, varför man bör anta att det är att klassificera som tillhörande kategori (I).


Uppskattad mängd och utspädning
Den producerade avloppsvattenvolymen uppskattas till att maximalt vara 460 m3 per år, 1,3 m3 per dygn i snitt. Samma siffror för regnvattnet är 774 resp 2,12. Gråvattnet kommer således att spädas så att det utgör ungefär 40% av den tillförda mängden. I bakteriellt avseende kan det regnvatten som späder ut gråvattnet anses vara oförorenat.


Olika uppgifter om gråvatten

I dagens VA-system blandas gråvatten regelmässigt med urin och fekalier. Därför finns relativt få uppskattningar om innehåll och kvalitet av oblandat gråvatten. Här nedan görs en emellertid en genomgång av några av de uppgifter som finns.

Bromsten 1967

Olsson & al. gjorde 1967 en undersökning av gråvattenavloppet från 25 lägenheter i Bromsten utanför Stockholm där man installerat vakuumtoaletter. De fann att mängden colibakterier odlade vid 35 grader i kombinerat avloppsvatten från kök och badrum var 38 resp 562 * 106 per liter, dvs. bakterieinnehållet i gråvatten var ungefär 7% av innehållet i svartvatten från toaletter. För termostabila colibakterier var motsvarande siffra 2% (s.103).

SNV Allmänna råd 87:6

SNV anger i sina ’Råd för små avloppsanläggningar’ värden för innehåll av bakterier i vatten med och utan WC. Antalet coliforma bakterier anges till 106 per 100 ml i vatten utan WC och till 1010 i vatten med WC. Antalet coliforma bakterier i gråvatten utgör enligt denna källa således 0,01 % av mängden i svartvatten.

SNV Rapport 4425

SNV försöker i sin rapport 4425ange nya standarder för innehållet i separerat resp. oseparerat vatten. Vad det gäller bakterier har man emellertid mycket få källor att basera sig på och nöjer sig med att beteckna bakterieförekomst som ’finns’. I en bilaga utförd av Scandiakonsult finns uppgifter från tre olika typer av gråvatten, från en ekoby (där man tvättade tygblöjor), från ett personalkök och från ett skolkök. Variationen är här från 9,6 – 40 800* 106 st/pekv*d, och mängden är av samma storleksordning som vad denna källa uppger för vatten från avloppsreningsverk, 9*106. Denna siffra torde härröra från renat vatten från reningsverk, av uppgifterna från SNV 87:6. Jämfört med uppgivna mängder i svartvatten i detta arbete kommer gråvattnets innehåll av bakterier att ligga mellan 0,1 och 4 gånger svartvattnets.

BDT-vatten beräknat enligt SNV 4425:
 

 
Ämne
COD
P
Tensider
N
Liter BDT/p*d
g/pd
8,7
0,42
4,3
1,13
170
mg/l
51,2
2,5
25,3
6,6

Nolde

Nolde redovisar en undersökning från Berlin. I denna delar han in gråvattnet i olika föroreningsgrader:


I. Lågt förorenat, hushållsgråvatten utan diskvatten, dvs. enbart dusch- och tvättvatten. Totalmängden coliforma bakterier anges här till 105– 106, vilket är 0,001 – 0,1% av innehållet i svartvatten (SNV 87:6).

II. Intermediärt förorenat, huvudsakligen tvättvatten från där man tvättat blöjor, men inget diskvatten. Totalmängden coliforma bakterier anges här till 106 – 107, vilket är 0,01 – 1% av innehållet i svartvatten (SNV 87:6).

III. Kraftigt förorenat, i hushåll med vattensparande anordningar. Totalmängden coliforma bakterier anges här till 106 – 107, vilket är 0,01 – 1% av innehållet i svartvatten  (SNV 87:6).

Toarp

Fittschen har i en undersökning av vattenrenings-systemet i Toarps ekoby utanför Malmö undersökt bakteriehalten i gråvattnet från denna by. Coliforma bakterier varierade mellan 35*106 och 3,5*106, vilket är 0,03 – 3% av innehållet i svartvatten (SNV 87:6).

Slutsats

Det vatten som kommer ut från Teknikhuset är redan från början mycket lite förorenat. En utspädning till dubbla volymen med regnvatten påverkar emellertid inte siffran för föroreningsgrad nämnvärt, eftersom bakterieföroreningar brukar beräknas i tiopotenser och en utspädning till det dubbla bara påverkar en tiopotens med 0,3.
Efter passagen av den första strandzonen kan emellertid bakteriehalten beräknas ligga på som mest något hundratal bakterier per milliliter. Coliforma bakterier användes emellertid bara som en indikator på förekomst av andra, sjukdomsframkallande, bakterier. Då dessa förekommer i ännu lägre koncentrationer och då infektionsrisken är dosberoende finns ingen anledning att anta att någon som helst risk finns för förbipasserande. Speciella skyddsanordningar är således helt överflödiga.
Det visar sig att dessa beräkningar väl överensstämmer med de resultat det första årets undersökningar har givit.