SKALL MAN BYGGA PÅ SKÅNES BÄSTA ÅKERMARK?


In english

Skippa snacket och gå till slutsatsen

Förslaget om utbyggnad av Lund österut på den åkermark som ligger där reser omedelbart frågan:
Skall man verkligen bygga på Skånes eller t.o.m. världens bästa åkermark? Frågan är helt adekvat men har inget enkelt svar. Jag skall försöka bena upp den. I nedanstående tabell används kvalitativa beteckningar (- -),( -), (±0), (+) och (+ +) för att beteckna effekter och funktioner.
 
Aspekt
Nuvarande jordbrukssystem
Konventionell husbyggnad
Avancerat ekologiskt boende (AEB)

Produktion av jordbruksgrödor
+ +
 

Mycket stor produktion

- -
 

Ingen produktion

+
Produktion av en mångfald grödor, dock ej så mycket av konventionella jordbruksgrödor

Användning av konstgödsel (=fossil energi)
- -

Mycket stor

±0

Indirekt (genom beroende av fjärran jordbruksmarker)

+ +

Ingen, kretslopp av växtnäringsämnen

Användning av energikrävande maskineri för underhåll

- -

Mycket stor. Användningen av diselolja inom jordbruket är för närvarande 115 l/ha jordbruksmark i Sverige.

--
Det konventionella boende är förenat med mycket stora energiinsatser. Enbart maten kräver omkring 10 gånger så mycket energi som det krävs för att framställa den i jordbruket
+


 

En av grundtankarna inom AEB är att minimera behovet av energisubsidier

Artdiversitet ('biologisk mångfald')
- -
 

Mycket låg. Jordbruklandskapet i Skåne är utarmat på arter.

-

Måttlig. Med vanlig plantering blir visserligen artrikedomen hög, men den funktionella diversiteten låg.

+

Genom att använda permakulturmetoder inom odling och planering ökas den funktionella diversiteten

Kretslopp av växtnäringsämnen
- -

Praktiskt taget obefintlig. Viss användning av slamgödsling kan uppfattas som en form av växtnäringscirkulation, men det är tvivelaktigt om det är fråga om detta (HEAP)

- -

Praktiskt taget obefintlig. Viss användning av slamgödsling kan uppfattas som en form av växtnäringscirkulation, men det är tvivelaktigt om det är fråga om detta (HEAP)

+ +

Källseparerande toalettsystem möjliggör ett kretslopp, men det är först vid en intim koppling med ett jordbruk som också producerar mat för området som detta verkligen medför ett kretslopp

Ekosystemfunktion: exergikonsumtion ur solljus
-

Hög täckningsgrad, men det omogna systemet ger låg konsumtion jämfört med ett moget ekosystem

- -

Mycket låg, viss växtlighet höjer den visserligen, men mycket låg täckningsgrad

+

Begränsad täckningsgrad, men hög funktionell diversitet (permakultur)


Behov av industriell support
- -

Mycket stor

- -

Mycket stor

-

Måttlig

Behov av industriell energi (fossila bränslen och kärnkraft)
- -

Mycket stor

- -

Mycket stor

-

Viss

Möjlighet att utnyttja förnybara energikällor (vind, biomassa, biogas etc.)
±0

Måttlig. Om en viss del av arealen avsätts för detta

±0

Måttlig. T.ex. vindkraft för värme och el, men ej för transporter

+

Vindvärme och vind-el, minskat transportbehov, biomasseproduktion

Transportbehov
- -

Mycket stort (material)

- -

Mycket stort (personer)

Stort (material)

+

Måttligt (personer) 

Litet (material)

Sårbarhet för fredskriser
- -

Mycket stor

- -

Mycket stor

+

Liten

Vattenhanteringsbehov
-

Import: måttligt

Export: stort

- -

Import: stort

Export: mycket stort

+

Import: inget

Export: inget

Internt: stort

Påverkan på vattnets kretslopp
- -

Ökad avrinning, bevattningsbehov, höga fluktuationer i avrinningsområdet

- -

Låg evapotranspiration, låg tillförsel till grundvattenreserver, hög avrinning (stor andel hårdgjorda ytor)

+ +

Hög kvarhållande förmåga, uppladdning av grundvattenreserver, låg andel hårdgjorda ytor, buffrande påverkan på avrinningsområdet

Påverkan på atmosfärens gasbalans (CO2)
- -

Stor användning av fossila bränslen, minskande mullhalt, låg andel perenner

- -

Stor användning av fossila bränslen, låg andel växtlighet

+

Lokala kolfällor genom ökande andel perenna växter, ökande mullhalt, minimering av fossilbränsleanvändning

Förklaringar

För att ovanstående jämförelse inte bara skall bli en samling utrop måste de olika systemen beskrivas:
För att detta skall kunna genomföras måste områdets infrastruktur vara relativt annorlunda utformat än den i en konventionell bebyggelse:
Källseparerande toalettsystem.Kan den relativt obesmittade urinen hållas isär från fekalierna erhålls hanteringsfördelar (volymen av fekalierna är ungerfär 1/10 av urinen). Lokal kompostering av hushållsavfall. Detta kan antingen ske på hushålls-, eller närområdesnivå eller på det lokala jordbruket, där ofta maskinella förutsättningar för detta finns.
Uppsamlings- och hämtningssystem för restprodukterna för återförsel till jordbruket. Här är det återigen viktigt att jordbruket ligger så nära som möjligt, dels av energianvändningsskäl, dels av psykologiska skäl: det är inte lika lätt att hemfalla till 'fusk' om man vet var produkterna hamnar, och om man vet att de förr eller senare kommer tillbaka till matbordet.

Figur 1 Ekonomiska effekter och energieffekter av samverkan med ett lokalt jordbruk
 

En annan viktig skillnad med detta jordbruk är att det måste vara balanserat, dvs. här finns djur för de djurprodukter som behövs, men också för den ökande ekologiska funktion som djuren innebär, och att fodret till djuren produceras också på gården, med hjälp av gödsel från djuren och de människor som också försörjs. Härigenom uppnås en nästan fullständig cirkulation av växtnäringsämnen. För att eliminera läckage används också öppna huvuddiken försedda med bufferzoner.
Ett jordbruk av denna typ blir med nödvändighet mer småskaligt än vad vi idag är vana vid från denna trakt. Detta kan vara en fördel, eftersom de metoder som behövs ofta är mer energieffektiva. Det kräver emellertid också en större insats av manuellt arbete, vilket lämpar sig väl för ett LETS-system (se nedan). Sammantaget innebär detta att sårbarheten i detta försörjningssystem minskar.
Jordklassningen (5, 8, 10, 10+ etc.) reflekterar i första hand den ersättning en jordbrukare kan räknas få för sitt arbete med en viss jord, inte den absoluta avkastningen. Som synes av Figur 1 finns det möjligheter för en mångdubbelt större ersättning för jordbrukaren vid en nära samverkan med en bosättning, även om avkastningen av en viss gröda på området blir lägre.

 
  • Vattenåtervinning När källseparerande toaletter används öppnas möjligheter för en lokal rening av spillvattnet. Om metoder liknande de vid våtparken  i Kalmar högskola används kan gråvatten (bad-, disk-, dusch- och tvättvatten) tillsammans med regnvatten renas till dricksvattenkvalitet. Det konventionella VA-systemet blir då onödigt, samtidigt som ett tilltalande parklandskap med vattensamlingar erhålls. Även för detta ändamål behöver en annorlunda infrastruktur än den konventionella.
  • Det renade överskottsvattnet från området kan överföras till närliggande vattensystem på ett reglerat sätt, och behöver inte ge upphov till onödiga fluktuationer i vattenföringen.
 
   
Figur 2 Våtparken i Kalmar. Foto Gröna rummet
Inom synhåll för varje bostad, eller inbyggt i form av ett växthus, bör det också finnas möjlighet för var och en att odla de grönsaker och andra växter han eller hon önskar. Detta skall emellertid inte vara ett tvång, utan en möjlighet.

– Gemensamhetslokaler innehållande t.ex. pub, bastu, lokalt kök för större sammankomster, ev. utnyttjat som café/pizzeria under viss tid av veckan. Här kan också storbak utföras.
– Verksamhetslokaler av typ reparations-/måleriverkstad, foto- och datalab. Väv-, musik- och barnstugor.
– Större växthus där de som är intresserade kan odla under udda tider på året. Uppdrivning av utplanteringsväxter.
Det är inte sagt att dessa verksamheter måste ligga i olika byggnader.


Mitt svar på den fråga som inledde dessa sidor är alltså:

Ja, man kan tänka sig att bygga på Skånes (Sveriges?, Världens?) bästa åkermark under förutsättning att det man bygger innebär en ekologisk förbättring av det nuvarande tillståndet, dvs. att det som byggs är en ekologiskt avancerad bosättning.

Det innebär bland annat:

 

Sök på denna nätplats!

Skriv in det du söker efter nedan!


 

Vill du få nyheter från Holon?
Skriv in din e-postadress nedan!


Den här sidan uppdaterades senast:
2013-01-06