Vad är 'Naturen'

och hur kan man förhålla sig till det?


In english

Ord är besvärliga.
Ju vanligare de är, desto besvärligare är de.
LIV, FRIHET, KÄRLEK, LYCKA
Alla har sin definintion, och dessutom har många en uppfattning att andra menar samma sak när de säger just det ordet.
I detta avsnitt skall jag försöka analysera ordet 'Natur' och se vilka konsekvenser det för med sig.

Bilderna presenteras som smårutor. Om du klickar på dem får du se dem i större format.

I äldre texter (särskilt ekonomiska, eller i översiktsplaner) hittar man en natursyn som bygger på att att det finns två naturer, en som fungerar som resursbas för samhället, och en som fungerar som mottagre för det som samhället (på bilden symboliserad av rutan 'Kulturen') har använt sig av men vill bli av med. De båda naturerna är Skafferinaturen och Soptippsnaturen.

På senare tid har man insett att dessa båda naturer egentligen är samma. När man häller ut något olämpligt i en sjö, dör fiskarna.När man hugger ned skogens blir det dåligt med blåbär. Naturen är en slags kombinerad soptipp och skafferi.
Men det väsentligaste i denna natursyn är att naturen är utanför kulturen.
Denna natursyn är tydlig i vårt språkbruk: "På söndag skall jag gå ut i naturen och plocka svamp", "Där jag bor är det nära till naturen"."I xx kommun förekommer natur mycket sparsamt".
Detta är en mycket enkel och praktisk syn på naturen. Men ur systemteoretisk synpunkt är den ohållbar: Om man anser att naturen är utanför kulturen, var går då gränsen till naturen?

Dessutom: Oberoende av var man sätter gränsen till naturen så visar det sig att naturen smyger sig in över den gränsen. Hela tiden utnyttjar vi naturgivna tjänster, t.ex. ett lämpligt klimat, lagom mängd syre i luften, matproduktion etc.
Det blir mycket besvärligt att föreställa sig att man befinner sig utanför naturen. Sätt en plastpåse över huvudet och testa!
Vill man vara någorlunda saklig blir man tvungen att överge den enkla naturmodellen och i stället använda sig av en natursyn som är populär bland primitiva folk (Definition: Sådana som har överlevt längre än vi) eller en del ekologer, nämligen att kulturen befinner sig inuti naturen.
Detta leder visserligen till en mycket enklare och mer saklig naturmodell, men nu kommer en ytterligare komplikation in: Om man anser att kulturen befinner sig inuti naturen så säger man samtidigt att kulturen är ett subsystem till naturen. Och för subsystem gäller vissa grundläggande regler, i alla fall fär sådana som för sin existens är beroende av tjänster från sitt supersystem.

För att göra det enkelt: En cell i vår kropp är ett subsystem till kroppen.
Hela tiden får den tjänster från kroppen som gör att den kan ha ett behagligt liv. Den får en lämplig temperatur (37 grader), lagom pH (7.34), är ständigt försedd med syre och dess restprodukter tas bort utan att den behöver bekymra sig.
Nu antar vi att cellen börjar fundera över sin situation och vill göra en Agenda 21 åt sig själv; Vilken överlevnadsstrategi skall jag välja om jag vill att mitt supersystem skall fortsätta att förse mig med dessa tjänster?
Det visar sig att det bara finns tre möjliga förhållningssätt för subsystemet visavi sitt supersystem:

  1. Den kan ha en negativ inverkan på supersystemets produktion av tjänster. Resultat:
  2. Den kan vara neutral i förhållande till supersystemets produktion av tjänster. Resultat:
  3. Den kan ha en positiv inverkan på supersystemets produktion av tjänster. Resultat:
Samma sak gäller en (eller en grupp) organism(er) i ett ekosystem eller i en ekosfär (jorden). De som är nyttigast överlever längst.
Det gäller alltså att ha en positiv nettoeffekt på det system man är beroende av för sin överlevnad. Detta kan översättas till en evolutionär princip:

Bara vinn-vinn lösningar kan ha överlevnadsvärde.

Finns det några exempel på detta vad gäller människor? I många primitiva kulturer hittar man detta. Ett bra exempel är Ladakh. Det ligger på nordsidan om bergskedjan Himalaya på mycket hög höjd (4 000 - 5 000 meter). Det 'naturliga' klimatet där är högfjällsöken på grund av att det ligger i regnskugga.
Men de männsikor som flyttade dit för länge sedan åstadkom genom bevattning och andra åtgärder ett frodigare landskap än det 'naturliga'. Detta gav dem en försörjning, och de hade en förvånansvärt hög standard, ända tills vi i västerlandet började hjälpa dem. De hade ju inga pengar, stackarna... (se Helena Norberg-Hodges bok )

En beskrivning

 

 

Sök på denna nätplats!

Skriv in det du söker efter nedan!


 

Vill du få nyheter från Holon?
Skriv in din e-postadress nedan!


Den här sidan uppdaterades senast:
2013-01-06